Vid det här laget har vi nog alla sett det i ett eller annat sammanhang: det perfekt formaterade dokumentet, den snyggt formulerade sammanfattningen, presentationen med alla rätta rubriker. När man sedan borrar djupare tycks det… tomt. Innehållslöst. Det är som att orden finns där, men insikten saknas.
Välkommen till eran av "workslop" – ett nyligen myntat begrepp för att beskriva AI-genererat innehåll som kommer i skepnad av kvalitativt arbete, men som i själva verket bara skapar merarbete, frustration och brist på tillit.
Det dubbla priset: tid och förtroende
En färsk studie från Harvard Business Review, baserad på data från Stanford och BetterUp, ger ord och fakta åt det som jag tror att många haft på känn. Forskarna introducerar begreppet "workslop" och visar att cirka 40 procent av de tillfrågade rapporterar att de regelbundet mottar AI-genererat material som de måste rätta, komplettera eller helt kassera.
Studien visar att den uppskattade kostnaden är två timmar merarbete per incident. En uppenbar baksida, men utöver förlorad tid pekar studien på en annan ovälkommen effekt: mottagare av workslop börjar betrakta avsändaren som mindre kreativ, mindre kapabel och mindre pålitlig.
Det “osynliga” merarbetet i form av rättelser, omskrivningar och diplomatiska samtal syns sällan i KPI:er, vilket får till följd att problemet växer i det tysta, medan organisationer fortsätter investera i AI-verktyg under antagandet att det frigör kapacitet.
När tilliten sakta försvinner
Tänk dig detta: En mellanchef får i uppdrag att "effektivisera med AI". Under press att visa resultat börjar hen använda AI för att snabbt producera strategidokument, mötesunderlag och kommunikation. Materialet ser professionellt ut, men kollegorna märker snart att de måste läsa om, ställa förtydligande frågor och omarbeta underlaget innan det faktiskt kan användas.
Efter några månader börjar något förändras i teamdynamiken. Folk slutar lita på mellanchefens underlag och intar en något skeptisk hållning i samtal och möten.
Mellanchefen förstår inte vad som hänt. Hen har ju blivit mer produktiv, levererat mer, snabbare. En uppenbar risk när det vi mäter är kvantitet och volym i stället för värde. Priset som betalas är att tilliten, ett av de mest värdefulla verktygen i ledarskap, långsamt bryts ner.
Varför goda intentioner leder fel
Det här är naturligtvis inte ett tekniskt problem, utan ett ledarskapsproblem som uppstår omedvetet även när intentionerna är goda.
När "användning av AI" blir ett mätbart mål i sig förskjuts fokus från relevans till volym. Plötsligt premieras den som producerar mest, inte den som bidrar bäst. Organisationer rullar ut AI-verktyg i workshops och pilotprojekt, men om ledarskapet inte aktivt och kontinuerligt arbetar för att leva förändringen blir konsekvensen att motivationen tryter och genvägarna lockar med sin tillgänglighet.
Utan tydliga riktlinjer för när, hur och varför AI ska användas skapas både överanvändning och underutnyttjande. Vissa dränker organisationen i workslop, andra vågar inte använda verktygen alls. Om ledare inte själva aktivt granskar och ställer krav på kvalitet skapas en kultur där "godkänt" blir synonymt med "inlämnat".
Kanske farligast av allt: många ledare börjar se sig själva som främst teknikimplementatörer snarare än kultur- och människoutvecklare. AI blir målet istället för medlet, och organisationen tappar sin kompass.
Fyra konkreta principer för att undvika workslop
1. Led genom att visa, inte bara säga. Använd själv AI, men visa också hur du granskar, redigerar och kompletterar. Var transparent med dina val: "Här använde jag AI för strukturen, men lade till våra specifika exempel själv." Det skapar en kultur av kvalitetsmedvetenhet.
2. Definiera kvalitet tillsammans, inte åt teamet. Skapa gemensamma och konkreta kriterier för vad som är "acceptabelt AI-stöttat arbete" och vad som kräver mänskligt omdöme. Bygg in feedbackloopar där ni öppet kan diskutera vad som fungerade och vad som saknade kontext.
3. Börja smått, mät det som betyder något. Pilotprojekt ger lärdomar som mandat aldrig kan ge. Starta avgränsat, utvärdera noga, skala när ni förstår både möjligheter och begränsningar. Räkna inte framgång i antal producerade dokument, utan följ i stället upp: Hur mycket tid sparar vi faktiskt? Hur påverkas kvaliteten i våra beslut?
4. Värna den mänskliga faktorn. AI ska stödja och inte ersätta bedömning, kreativitet och relationsskapande. De svåraste (och kanske viktigaste) delarna av ledarskapet: att läsa rummet, förstå kontext och bygga tillit, kan ingen algoritm ta över.
AI är inte problemet
Workslop är mer än en tidsstöld. Det är ett symptom på att vi misslyckats med att förena teknisk kapacitet, mänsklig kompetens och organisatorisk kultur. Det påminner oss om att AI, hur kraftfullt det än är, inte kan bära en transformation ensamt.
Verklig förändring kräver ledarskap som vågar stanna upp mitt i hetsen, konstruktivt ifrågasätta och ställa de svåra frågorna om kvalitet och mening. Då bygger vi en kultur där teknik förstärker – inte ersätter – det bästa av mänskligt arbete. Det är inte AI som skapar workslop. Det är frånvaron av reflektion och mod i ledarskapet.
